MENY
Tung. Känner mig så tung! Sitter nu på en buss från Johannesburg till Nelspruit. Har alltså precis lämnat Zambia. Tung i hjärtat. Tungt för att det är sprängfyllt med kärlek för mina vänner här.
Jag älskar att bocka av listor men hatar avslut. Att säga hejdå. Så tungt! Har spenderat de senaste dagarna med att försöka ha vardag. Har jobbat i workshopen, fikat och pratat businessplan budget och framtid med mina företagare, ätit nshima, varit hemma hos mina vänner och sjungit i kören. Min vardag som jag trivts så fantastiskt bra med. Jag har också gråtit sjukt mycket. Irriterad på zambisk kultur med att man inte kramas!!! Vill liksom kramas hårt, länge och blöta ner diverse axlar med mina tårar. Gråtandes kramade jag ändå hejdå till alla i kören i tisdags. Efter vanlig körövning hade de ett litet spektakelför att säga hejdå, jag fick ett brev och en liten gåva och blev sen beordrad att ställa mig utanför så att de individuellt kunde säga hejdå. Fint! Och de kramades! Men sådär lite halvfranskt utan att omfamna ordentligt utan typ håller lite om axlarna och med huvudet först på ena sidan och sedan på andra. Omysigt, men fint!
0