Linda Thorén

Mweluchi
Såhär såg vägen ut till skolan i fredags. Hade inte direkt lust atr få dit, även om jag bara har typ 500m att gå.
Pratade om skolprojektet i Mwelushi med en vän här för några veckor sedan. Han var tydligen upp där! Han berättade att han var tvungen att springa 1.5h för att komma till skolan. Han sprang med skorna i handen för att inte smutsa ner dom. Precis innan skolan var han tvungen att korsa en bäck, där passade han på att tvätta av sig lite och sätta på sig skorna så att han kom fram hel och ren. Sen var det bara att springa hela vägen hem igen för att jobba på fälten och hjälpa sin farfar som han bodde med. "Inget arbete, ingen nshima" brukade han tydligen säga. Han berättade om vilken stor skillnad det varit, om det funnits en skola i Mwelushi!
 
Sätt in din gåva på swish: 123 396 8203 eller Bank giro 313-7817. Märk din betalning med for Zambia! Så ser vi till att det byggs en skola i Mwelushi
Mina grabbar

SERIÖST så vet jag inte vad jag ska göra med mitt LÄJV när jag behöver lämna mina boys. Har det så himla mysigt i workshopen. Vi har blivit riktigt bra vänner, driver med varandra men kan också vara seriösa, filosofera och dela motgångar.


(rolig detalj är att rakmaskinen slutade att fungera precis efteråt och Simon fick gå omkring med ett halvrakat huvud)

Vi sjunger alltid när vi jobbar, målar teckningar på väggarna innan de ska täckas helt, pratar om kärlek, förvränger svenska ord så det blir tokiga ord på lamba, räknar ut hur mycket procent av nshiman vi bör få utifrån vår kroppsvikt, vi litar på varandra och vi lär av varandra.
 
Jag jobbade med att sätta in glas i ett fönster medans Joshua svetsade fast nästa fönster. ”Life is complicated” droppade han. Sen hade vi en lång fiiiin konversation om vad som var det viktigaste i livet, vad man behöver för att överleva och vad man blir lycklig av. Han är så klok, stark och bra på så många sätt! Han kommer vara så saknad när vi nu om en månad lämnar Zambia! Gött att jag redan nu planerar att komma tillbaka!
 
24 Januari
Igår blev Bea 24 bast och det firades ju så klart med frukost i sängen. Kaffe, futembuwa och lemonad gjord på citroner från trädgården. Hade också lite paket som jag slagit in i en gammal aftonbladet mamma och pappa hade med sig. MEN SNYGGT VA? Barnen på det lilla paketet är dessutom från Zambia. En annons från We Effect som tydligen är en organisation som jobbar för att bekämpa fattigdom och hungersnöd här i Zambia  
Kom sjungandes in och väckte 24 åringen. Problems med födelsedagsmorgnar i vårt lilla rum var att fläkten blåste ut ljuset innan Bea hann göra det. Myggnät är också relativt mycket i vägen om man vill sitta och äta en mysfrukost i sängen. 
 
Efter jobb åkte vi tillsammans med Steve och Ann in till Luancha och åt på retaurang. Fint!