MENY
Det är verkligen lärorikt att vara här. Att vara några hundra mil ifrån det man tänker är normalt, fungerande och självklart. Här får vi nya perspektiv, nya synvinklar, andra normer och vi lever i system vi inte är vana vid. Man lär sig att saker och ting inte är så självklara och svart vita.
När en lärare på skolan pratade om att det nu är avgiftsfritt för skolbarn årskurs 1 tom 7 tänkte vi såklart att läraren såg det som något positivt. Så var inte fallet och hon pratade istället om att i ett land där inte staten fungerar, där det är diktatur och diktatorn inte ser till sin befolknings bästa, inte borde få ha så mycket att säga till om. Skolan får alldeles för lite pengar. De har inte råd att anställa lärare, renovera lokaler som man idag inte kan använda, ha ett ordentligt bibliotek eller ge barnen mat. Skolan är inte tillåten att samla in pengar från barnen och istället står man med en ofungerande skola och inga av barnen får en utbildning.
Självklart är en avgiftsfri skola det man ska sträva mot och drömmen är väl att barn och ungdomar i Swaziland ska få gå från lågstadiet till universitet i en gratis och fungerande skola. Men vart ska man börja då saker och ting inte är så svart vitt som man till att börja med kanske tror?
0